Grosshandlare Lindbergs anförande publiceras nedan:

Thor Modéen, Johnny Bode och jag.

Mina damer och herrar. Jag har fått i uppdrag att försöka sätta denna händelse i ett historiskt perspektiv. Varför det, undrar ni? Jag har ingen aning…däremot vill vill jag försöka påvisa att det var mycket roligare förr. Ja, framtill ikväll då…

Mitt namn är grosshandlare Lindberg, och jag är ordförande i TOFS, Thor Odert Folke Sällskapet. Vi vurmar för pilsnerfilm, och givetvis filmskådespelaren, komikern och underhållaren Thor Modéen. Thor Odert Folke är hr Modéens samtliga förnamn.

Herrarna Modéen och Bodes vägar korsades några gånger faktiskt. Det finns åtminstone ett dokumenterat tillfälle där deras professionella vägar korsades.

Efter otaliga framträdande som revyartist och ruskigt många inspelningar på grammofonskiva var Thor Modéen i mitten på 30-talet en hyllad och mycket engagerad artist. Som sagt radio, revyer med turnéer i hela landet samt sånginsatser och humoristiska deklamationer på 78-varvare, eller stenkakor var något Thor ägnade sig åt

Han gjorde också närmare 80 filmer och blev sedermera pilsnerfilmens portalfigur. Tosses mest omtalade film är Pensionat Paradiset från 1937, men det är en annan historia.

Mina damer och herrar: Åter till ämnet…

Filmen Smålänningar hade premiär i oktober 1935. Thor Modéen spelade karaktären Napoleon Olsson, och var vid det här laget en relativt etablerad filmskådespelare. Med i filmen är också nyss bortgångna Sickan Carlsson och Sture Lagerwall. Den 23-årige hr Bode gjorde väl här sina första, och enda kända filmroll, och till råga på allt, så blev han ej-krediterad för sin insats.. Hr Bode gestaltade i filmen gårdsmusikanternas sångare och dragspelare och framförde melodin Efter regn - solsken. Ej krediterad betyder i filmsammanhang att man inte blir omnämnd i varken för- eller eftertexterna till filmen.

Några år senare så gjorde dock Bode comeback inom filmindustrin genom att under pseudonymen Rob Robertsson komponera musiken till den första Åsa-Nisse-filmen 1949 och några musikstycken till filmen om Lapp-Lisa.
För yngre åhörare kan jag informera om att Lapp-Lisa vid den här tidpunkten inte var en bespottad yrkesgrupp, utan en etablerad artist med namnat Anna-Lisa Öst. Lapp-Lisa var hennes artistnamn således..

Mina damer och herrar - båda våra huvudpersoner har visat prov på stor givmildhet och omtänksamhet. Jag ämnar här framlägga bevis för detta.

Bevismaterial 1 är hämtat från Ulf Kjellströms bok Strålande tider, härliga tider, och visar vilken hedersknyffel Thor Modéen var. Jag citerar:

"-Thors generositet kunde ibland ta sig de märkligaste uttryck, uppger lillasystern Gudrun.

-Hans hustru Margareta har många gånger berättat för mig att Thor ibland kom hem utan både överrock och halsduk. När hon frågade Tosse vad han hade gjort av rocken, så svarade han "jag har gett bort den. Det var en som behövde den bättre än jag. Jag köper en ny i morgon.""

Bevismaterial 2 är hämtat från boken Jakten på Johnny Bode- Skandalernas man av Ingmar Norlén.

"Kerstin, hr Bodes dåvarande hustru, minns hur Johnny en gång gav bort en överrock till en stackare som frös i vinterkylan."

För att komma upp i samma nivå av givmildhet föreslår jag att nästa gång vi, eller ni, är ute och rullar hatt, att ni helt sonika skänker bort överrocken till en kamrat i nöd. Saken är biff.

Mina damer och herrar: Jag vill även passa på att delge er några exempel på storvulna citat eller repliker från våra hjältar.

Thor Modéen framför paradnumret En äkta mexikanare från filmen Pensionat Paradiset – en av Sveriges mest utskällda filmer. Texten i melodin innehåller följande uppfordrande strof:

Jag älskar kvinnor och handgemäng

Herr Bode å sin sida har i en intervju yppat denna filosofiska höjdare:

Jag har badat i brudar och champagne

… Vilka charmörer, va?

Mina damer och herrar…Nästa sanna historia och gemensamma aktivitet med herrarna inblandade finns också bl a beskriven i boken Jakten på Johnny Bode - Skandalernas man.

Vi tänker oss natten till midsommarafton 1934. Platsen är hemma hos skeppsmäklaren Walter Svensson, Stadsgården 18 i Stockholm. Ett sällskap bestående av Johnny Bode, Thor Modéen, några balettflickor från Södran samt ett antal engelska sjöofficerare var inbjudna till skeppsmäklaren för nachspiel, som frampå småtimmarna blev tämligen blött. Nere på gatan stod en korvgubbe och frös med sin häst och kärra. Plötsligt fick Johnny idén att bjuda upp gubben på en whiskypinne.
-Äh, farbror, ta med hästen upp också!

Hela det upprymda sällskapet var snabbt med på noterna. Under mycket skratt och stoj lyckades man baxa upp hästen uppför trapporna och in i lägenheten hos skeppsmäklare Walter Svensson.. Johnny, som alltid skulle vara värst, klättrade upp på hästryggen och red några varv medan Thor Modéen, som inte ville vara värre, eller sämre kanske det heter, skuttade efter med ett uppmuntrande "hoppla, hoppla!"

Det hela slutade inte bättre än att grannen inunder stördes av bullret och larmade polisen, som kom i ilfart med sirenerna påslagna. Och var gör man av en häst under en blöt tillställning när man hör att ordningsmakten är på väg?

Jo, snabbt ut på balkongen med den!"

Om ni vill få reda på hur det slutade så får ni försöka få tag i boken, eller på annat sätt vädja till någon för att få fram sanningen om hästen. Men jag kan berätta att det inte är helt okomplicerat att baxa ner en häst för trappor…

Mina damer och herrar…Som jag inledningsvis nämnde i rubriken så har även jag en del gemensamt med hr Bode. Förutom de vita handskarna…

För några år sedan när jag låg och läste ett avsnitt ur Jakten på Johnny Bode, fick jag en smärre chock. En glädjechock, tror jag bestämt. Jag var till och med tvungen att skaka liv i frugan som låg och sussade bredvid och berätta.

I kapitlet "Älskling, rid i natt" om Bodes härröre med nazistpartier hänvisas det till medlemsförteckningen för Svensk Opposition. "I medlemsförteckningen från 1941 för Svensk Opposition, som leddes av Mussolinibeundraren Per Engdahl, återfanns bland de 8632 medlemmarna, herr Bode i egen hög person "Johnny Bode, sångare, Valhallavägen 66."

Måhända kanske detta inte förefaller så anmärkningsvärt, om man då inte känner till att min nuvarande arbetsplats, just har adressen Valhallavägen 66.

Mina damer och herrar – spelet kan börja (samtidigt som jag drar på mig vita handskar)
Och avslutningsvis så vill jag framföra En äkta mexikanare – båda verserna!

(Vilket också gjordes under succéliknande former, Jo, jag menar det!)