Annons:
Etikettallmänt
Läst 2914 ggr
Lars-Olof
2011-04-11 22:48

Pilsnerfilm i litteraturen - Carl Hagman

I "På skriftställarns tid" (en ny memoardel) från 1971 skriver Kar de Mumma en anekdot hämtad från tiden då det begavs sig. Huvudperson i anekdoten är Carl Hagman, eller Quarl, som han kallade sig som solist. Carl spelade in massor med film, han också - en av de bästa är 65, 66 och jag. Carl föddes 1890 och avled 1949. Ja, just det, anekdoten...Kar de Mumma skriver;

"Min vän Calle Hagman, skådespelaren, har gått bort alldeles för tidigt. Han kallas i nekrologerna en "krumelur" på scenen, men var mer än så. Han började som dansör i Göteborg och blev med åren en utmärkt kuplettsångare och även sketchaktör med en otrolig förmåga att "lägga masker".

Jag minns honom som Calle Florman och cirkusdirektör Orlando och han var "snubblande lik" dem båda. När han föreställde kapphandlare Engelke, som en tid ryckte in som räddande ängeln på Vasateatern, blev denne djupt sårad och bad mej skriva i tidningen om skändningen.

Det lovade jag göra och skrev sedan att det bara är stora män som går att parodiera. Med det lät kapphandlaren sig nöja och kände sig som en stor man.

Av Hagmans refränger minns jag kanske bäst "När jag kom fram var det roliga redan slut". Den sjöng jag för min livsledsagarinna sedan jag erfarit att hennes farfar, ägare till Stafsjö bruk, Viro m.m. gjort av med elva miljoner på vin, kvinnor och skogsaffärer innan jag kom in i bilden.

Karl Gerhard skriver att Carl Hagman hade en barnslig lust att roa både stora och små. "Hans förmåga att roa barn var fenomenal - och det är inget dåligt betyg åt en konstnär."

Från Södran minns jag ett ganska grymt skämt med Calle H, och han var inte den som gav igen. I slutet av revyn det året hade han en entré där han serverade några tacksamma vitsar och andra roligheter. De slog alltid an och han fick både skratt och applåd.

En kväll bestämde sig Thor Modéen och Fridolf Rhudin för att skämta med den gode Calle, så de passade på att dra alla vitsar redan i första akten medan Calle intet ont anande sminkade om sig i logen. Thor Modéen, denna hjärtegoda människa, var en sammansatt natur som kunde överraska med de mest bisarra påhitt.

När Calle Hagman gjorde sin vanliga entré i sista akten kunde han med sorg i sitt Pajazzo-hjärta konstatera att publiken inte hade lika roligt som vanligt åt skämten. - Inte ett skratt, suckade han och sökte tröst på Teaterkällaren strax intill. Där söker vi alla tröst i svåra revystunder."

…så långt Kar de Mumma…jo, jag menar det.

Grosshandlare Lindberg
TOFS, Thor Odert Folke Sällskapet

Annons:
mondeo
2011-04-13 09:35
#1

Tack för detta härliga inlägg.

Han har vissa likheter med John Botvid bägge gjorde krumelurer. Man minns med glädje Calle Hagmans virriga polismän.
Birollskådespelare eller ej det är frågan, hur som helst så är han en stor favorit i BIRA kretsar.

Undrar om man idag förstår hur stor och betydelsefull Kar de Mumma var under sin livstid?

PS.
Har än en gång försökt sälja de fantastiska Tosse kalendarana. Var i Göteborg och höll ett föredrag. Lyckades tyvärr inte denna gång ändå la jag huvudet på sned och sa: 50kr?.
Förstår inte hur folk kan hålla reda på dagarna när man inte har en så´n kalender. DS.

"Birollsinnehavare"
Birollssällskapet "BIRA"

mondeo
2011-06-01 18:56
#2

Har varit i rikets andra stad, Götet och bevistat Universitetet
– tidningsarkivet.

I Stockholmstidningen inför premiären av Pensionat Paradiset 1937 så
marknadsfördes filmen med ganska stora annonser flera dagar innan.

Man kan förstå att Carl Hagman var stor stjärna på den här tiden för han stod som andra namn efter Thor Modéen i annonserna, Hagman har ju bara en liten roll i filmen. Även på filmaffischen står Hagman som andra namn.
Folke Helleberg stod med som sista namn i fetstil i alla annonser.

När filmen 1938 bytte namn till Skärgårdskavaljerer då finns inte Carl Hagmans namn med alls på affischen.

"Birollsinnehavare"
Birollssällskapet "BIRA"

Upp till toppen
Annons: