2015-11-29 18:32 #0 av: Lars-Olof

Det är första advent, och jag sitter här och bläddrar i pärmen med dåtida vitsar från den Modéenska familjen. Jag fastnar för temat Den stora frågan.

Håll till godo!

Friaren: -Om ni inte lovar bli min, hänger jag mig.
Damen: -Lova mej i så fall att det inte blir här. Pappa har sagt, att han inte står ut med att ha er hängande här jämnt och ständigt.
*
Friaren: -Ni skulle göra mej outsägligt lycklig, fröken Eva, om ni vill dela min lott med mig.
Damen: -Hur mycket har ni vunnit?
*
Friaren: -Jag har någonting viktigt att säga er - men jag vet inte hur jag skall börja.
Damen: -Om jag säger "ja", kanske du blir hjälpt på traven?
*
Friaren: -Någon förmögenhet har jag tyvärr ej, min fröken. Min hela rikedom är min intelligens.
Damen: -Var inte ledsen för det. Fattigdom är ingen skam.
*
Friaren: -Skulle ni ha något emot om jag gjorde er mor till min svärmor?
Damen: -Inte det minsta - om jag hade en syster.
*
Friaren: -Jasså, ni tror således inte, att ni vill gifta er med mej?
Damen: -Nej, herr Pettersson, jag vill inte såra er, men...
Friaren: -Vänta, vänta. Förhasta er inte. Vänta tills jag fått mina nya kläder. Ni ska se mej i dom.
*
Friaren: -Vill ni gifta er med mig?
Damen: -Ja.
Friaren: -Förlåt, fröken, detta kom mig allt för plötsligt. Jag skall utbedja mig litet betänketid.

Trevlig advent!